Fredags var'e party för hela slanten.

Såg Skribenten hånglandes med den onda tjejen från helvetet. Jag som faktiskt trodde att jag lyckats "övertala" honom att göra slut med henne. Fått honom att inse att hon kommer såra honom. Lille han. Men icke.

I parken X mötte jag Nallen. Som vanligt säger han inte hej. Dessutom gick han med armen runt en tjej. Det var inget jag reflekterade speciellt mycket över. Det var mer det faktum att vi båda tittade på varandra men kändes som ingen av oss ville hej. Senare skriver han iallafall i ett sms "förlåt för att jag inte hejade, men det blev så konstigt när jag gick med en annan tjej.." Vaddå ANNAN tjej? Alltså han är så konstig, det är väl inget att nojja över, vi har ju för fan inte träffats på bestämda dejter sen kanske mars! Sluta nojja och bete dig, säg hej, helt enkelt. Istället för att skriva ett töntigt sms.

Simmaren och jag fylle-ringar varandra hit och dit. Askalas. Och avslutar varenda samtal med "vi ses snart, jag längtar bla bla bla", men jag har börjat att seriös oroa mig över det där? På "vilket sätt" ska vi ses? Jag menar, vi har bara träffats 2 gånger. Första gången dock under en intensiv helg (torsdag - söndag, non stop), och vi var i stort sett fulla hela denna tid. Och det var ju inte som att vi pratade speciellt mkt kan jag väl tillägga... Andra gången vi träffades var på Valborg i hans hemstad, och denna gång var vi båda onyktra igen. Redan när vi träffades runt 5 på eftermiddagen. Och inte heller denna gång pratade vi, eller ägnande oss åt någon typ av umgänge man skulle kunna utöva med sin släkting utan att det skulle vara att betraktas som incest.

Så "på vilket" sätt skulle vi då ses? Hemma hos honom? Hemma hos mig? Försöka styra upp att vi hamnar på gemensam fest (trots att vi bor i olika städer)? Över en fika (haha)? På dagstid? Kvällstid? Nyktert?

Allt blir egentligen konstigt. Speciellt när det ska vara nyktert. Eller den nyktra delen bekymrar mig iofs inte så mycket. Jag klarar mig lika bra nykter som onykter egentligen. Men det är mer det vilken tid på dygnet det skulle vara och vilken typ av aktivitet.

Vi har inget gemensamt. Det kan jag nog nästan redan nu garantera innan vi egentligen pratat med varandra. Så det är lite, hmm, svårt så att säga.

Och jag är nervös.

tisdag, onsdag, torsdag

Tisdags. Fest med Skribenten. Eller förfest snarare. Vissa var ju liksom inte 18 så vissa fick liksom inte följa med ut senare på kvällen... Men som tur var så varade förfesten till typ 1, och det var många som var krogenåldriga och långt där över också, som åkte med samma buss som mig hem. Så det gick ju bra iallafall det. Nåja, skulle skriva om Skribenten tänkte jag.
Eftersom jag skulle jobba dagen efter ganska tidigt (kl 10, vilket är satans tidigt för mig om jag dricker kvällen innan, jag måste liksom sova till minst 12 då!) så drack jag inte så mycket. Skribenten skulle också jobba dagen efter så vi valde att avstå från vissa leker i vardagsrummet som vi var lite för nyktra för. Så vi hamnade i köket på diskbänken. Sittandes. Få inte för er någonting nu. Men hur som helst, så fick jag allting sagt som jag ville ha sagt, angående tjejen han är på g med, eller hur det nu än är. Det var svårt att säga det, men kändes bra efteråt att veta att han nu iallafall vet vad hon går för. Sen pratade vi om en massa annat när vi väl hade fått det där överstökat! Bra kväll helt enkelt.

Onsdags. Mamma fyllde år, så firade henne större delen av dagen. Åkte ut med båten, sen snabbt till jobbet och jobba större delen av dagen.

Torsdags. Skolavslutning! Thai-mat med ett gäng brudar på kanske 9 pers eller nåt. Jättemysigt var det. Alla var finklädda och tjusiga. Själv hade jag en vit klänning från Zara, väldigt glassigt sisådära. Men eftersom detta inte är en jävla modeblogg så vet jag inte riktigt varför jag skrev det. Men nu gjorde jag helt enkelt det, så håll till godo. ANYWAY, sen avslutning i skolan runt 4 (sent va?) och det hölls tal om att detta är sista sommarlovet och blablabla. Hälften av alla 2'or var fulla, så jag vet inte riktigt om någon lyssnade...
Sen hem och styla sig lite till. Sen bar det av hem till en tjej med samma namn som mig (dock inte Wilma, utan mitt riktiga namn) som jag har ägnat 2 år åt att nästan hata. Men denna kväll minskade hon sannerligen detta dislike. Hursomhelst, det var en jätterolig kväll. Började med att grilla. "Jag har aldrig" och andra fyllelekar. Av med kläderna och ner i poolen. Mycket alkohol! Gamla 90-tals klassiker spelades på högsta volym. Allt var jättebra, tills det blev lite för mycket alkohol för min del. Jag brukar aldrig spy på fyllan men nu var det allt bra nära. Och tur var det väl då att Skribenten dyker upp och tar hand om mig. Hämtar vatten, frågar tusen gånger om jag behöver spy, sitter med mig kanske 2 timmar nästan, stryker mig över håret, och var allmänt jättejättegullig.

han är nog för bra för mig

Skrev ju om Skribenten igår. Och att jag inte vågade berätta vad jag visste om henne. Men det löste sig av sig självt, då jag berättat det för vännen M och hon var på samma fest som honom igår och berättade det för honom. Han hade blivit ledsen sa hon, såklart att han blir det. Lilla plutten. Vi pratade nyss i telefon om det hela, och på nåt vis kom vi överens om att vi ska få honom att "göra slut" (de är ju inte riktigt tillsammans, vad jag vet...) innan hon sårar honom för mycket.

Enligt vännen M är det bästa sättet att få detta att fungera är att jag skulle "få ihop det" (hennes ord, inte mina) med honom. Och ptja, jag drömmer ju om honom, men jag vet inte. Kanske. Hon är iallafall övertygad om att vi skulle passa perfekt. Men han är nog för bra för mig.

Gjorde jag fel?

Träffade Skribenten i fredags. Vi stog och prata lite om ditten och dattan. Så kom vi in på tjejen han har på g. Jag hade nämligen frågat runt lite för att höra vad hon hade för intensions. Vilket såklart hade kommit fram till henne, och hon hade sagt det till honom. Borde jag ha fattat.

Men söt som han är, så säger han bara "Du vet ju att du hade kunnat fråga mig om du ville veta..."

Men grejen är den, att det var inte riktigt därför jag frågade. Jag vet ju redan att han gillar henne lite sisådär lagom mycket. Anledningen till att han inte är helt såld på henne är först och främst att hon är jätteomogen och jobbig. Men sen också att hon behandlar honom som skit. Några dagar innan berättade nämligen Skribenten för mig att de hade legat och "hållt på" (hans ord, inte mina) i hennes säng då hon plötsligt stoppar för att säga "Åh vad jag är kär i Andreas". Notera väl att detta inte är Skribentens riktiga namn....
Som ni förstår är det något allvarligt fel på denna omogna äckliga tjej.

Hur som helst. Anledningen till att jag frågade några andra, och inte honom, var för att jag ville veta om hon bara lekte med honom eller ville ha nåt mer seriöst. Alla svar jag fick bekräftade mina misstankar.

Hon är en sån som bara leker med killar och deras känslor. Och Skribenten är full med superduperduperkänsliga känslor. Att hon går från en kille till den andra medans hon pratar skit om dem med alla sina vänner. Att hon skrattar åt dem bakom deras ryggar. Att det är jakten hon gillar. Och att hon sen ger blanka fan i dem.

Som jag kanske skrivit förr, är Skribenten någon som jag på nåt vis ser som en lillebror, eller inte lillebror riktigt, men som att jag måste skydda honom från allt det farliga i världen. Och denna tjej är uppenbarligen farlig.

Men ändå, när Skribenten frågar mig vad jag tycker om henne, så förmådde jag mig inte annat än att säga "Hon är väl snäll...". Han såg så hoppfull ut, jag hade inte mage att ta död på det hoppet och säga vad jag visste. Jag kunde bara inte.

Gjorde jag fel?

Väldigt många bollar i huvudet just nu

Väldigt många bollar i huvudet just nu.

Igår natt drömde jag att jag var på en fest (dock en väldigt märklig sådan, med tanke på att huset festen var i var connected till en volleyboll plan på nåt vis). Skribenten var där. Men Skribenten blev uppraggad av nån brud. Jag blev jätteavundsjuk och arg. Men sen så började jag ragga på honom trots att jag bara några minuter sett honom hångla med den dära andra tjejen. Och mina försök lyckades. Och vi gick hem tillsammans.
Sen vaknade jag. Tråkigt men sant.

Inatt drömde jag om Nallen. Han skulle sova hos mig. Men först hade jag en massa ärenden. Så när jag var och uträttade alla dem hade han somnat i min säng. När jag kom hem väckte jag honom på ett högst mysigt vis. Som tur är vaknade jag denna gång inte upp ur drömmen...!

Och sen till vad jag roar mig med i vaken tid då. Simmaren. Förstås. Det är det första jag kollar när jag loggar in på msn, facebook eller någon annanstans; "är han inne?". Måste sluta. Vill absolut inte bli kär i honom. Få riktiga känslor för honom. Det går bara inte. För jag vet, jag vet att han kommer såra mig då.
Men ändå, så ser jag fram emot mer än något annat när jag äntligen ska få träffa honom. And sex him up.

Skribenten

Skribenten. En ny figur här i bloggen. Som också är väldigt söt. Sådärnt oskyldigt söt. Och det sötaste av allt är att han är 18 år och oskuld. Vilket han berättade för en av mina bästa vänner, som såklart berättade det för mig (dock efter visst tjat från mitt håll). Ja hursomhelst är han jättesöt och jag har nog sådär hemligt varit lite småkär i honom de senaste månaderna.

Träffade honom såklart igår. På fyllan. Vem vet vad jag kan ha sagt och gjort. Enligt Solstrålen och vännen X så gjorde jag inget pinsamt. Men vad vet de, dem var väl lika illa däran dem med.

Men jag fick på efterfesten igår veta att han är på g med en tjej. En tjej som jag inte riktigt gillar. Eller någonsin har gjort. Vi känner iofs inte riktigt varandra. Men vi båda vet vem den andra är, och hejar ibland. Men jag tror att ogillandet är ömsesidigt. Eller tror och tror, det är jag nog ganska säker på.

Jag hamnade t.ex. på fest hemma hos henne på nyårsafton, och hon gjorde det ganska klart för mig att hon inte ville ha oss där.

Ja jag träffade alltså Skribenten igår. Med henne. Såklart. När jag skulle gå fram och krama honom fick jag årets gräsligaste bitch blick av henne, så jag ropade på mina vänner och kutade snabbt där ifrån. Vad jag kan minnas iallafall.

Men här kommer det värsta. När jag imorse kollade mina samtalslistor. Vad hittar jag? Jo ett tio minuters långt samtal med honom. Och såklart jag som ringt honom.


Har ni hört frasen "aldrig mer dricka alkohol, man skämmer bara ut sig...."? Antagligen. Känns som jag skulle behöva uttala den. Fyfan. Jävla helvete.