Visar inlägg med etikett vännen I. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vännen I. Visa alla inlägg

torsdag 31 maj 2007

Är tacksam för alla svar.

Vännen I mår jättedåligt just nu. Har hamnat i en riktig down period, och jag försöker göra vad jag kan. Men jag kan inte mycket. Vet inte vad jag ska säga, vad jag ska göra, för att det ska bli bättre. Jag vet inte. Men jag gör mitt bästa och hoppas hon tar in mina ord och förstår att de är sanna. För hon är ju finare nu, hon är ju det.

Har någon tips på vad man säger till någon som levt i anorexia flera år, men nu efter mycket kämpande är på god väg bort från det, men nu börjar känna sig dåliga igen..? Är tacksam för alla svar och åsikter. :)

onsdag 30 maj 2007

Long time no see

Länge sedan jag skrev nu. Och varför vet jag inte. Har varit en sjukt stressig vecka.
4 prov, 2 redovisningar, 1 uppsats, 2 tentor - allt detta denna vecka. Man hinner ju knappt andas, men som tur är så är det snart sommarlov!

Vad har hänt sen sist då (förutom en massa pluggande)?

Igår var jag på begravning. För Bonusfar's morfar. Min bonusgammelmorfar så att säga. Begravningen var jättefin. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte grät som en bebis som just mist sin lollipop. Vi hade tänt ljus i hela kyrkan, och sångarna gjorde ett toppenjobb och prästen var toppen. Som mamma sa imorse så "var denna begravning en jättebra första begravning för dig". Nä jag har aldrig varit på en begravning förr. 17 år och känner knappt någon som gått bort. Sjukt vad lyckligt lottad jag är.


Men nu över till nåt helt annat. Simmaren tycker att vi ska ses. Min respons levde verkligen upp till min hard-to-get strategi som jag försöker köra på. En strategi som verkar fungera väldigt bra faktiskt. Det har lett till att det alltid är han som skriver hej på msn, han som börjar sms'a osv. Känns väldans bra!

Men jag ska inte ljuga. Jag är så horny på honom. Det har verkligen inget med kärlek att göra.

Vännen J: "Hur går det med kärleken då?"
Jag: "... ... ... och så ska jag kanske träffa "Simmaren" nu till helgen. Fast det har iofs inget med kärlek att göra, to be honest."
Vännen J: "Så du är bara kåt?"

Han har en poäng där J. Jag är kåt. Så är det bara. Aj äm hårny. Men skulle ni ha sett honom, så skulle ni vara right there with me. Tjej eller kille, ni skulle se samma sak som jag ser. Samma perfekt vältränade och brunbrända simmarkropp, samma sexiga ansiktsdrag, samma blonda rakade hår, samma blå vackra ögon. Ja ta mig fan vad het han är.


I övrigt har Nallen (som vanligt) sms'at en hel del. Men efter ett tag slutade jag svara. Det leder ju ändå ingen vart. Vi träffas ju aldrig. Det är ingen mening med att ha regelbunden kontakt via sms då. Det leder ingen vart. Vilket jag vet att i alla fall jag har förstått. Frågan är om han har det. Han har skrivit 3 sms nu som jag inte svarat på. Undrar om the message går fram då? Men det är nog tveksamt. Och för övrigt kommer jag säkert svara till slut.


På fredag ska jag jobba kväll, yey! På lördag blir'e tjejkväll hemma hos vännen I, eller hemma hos hennes kille som jobbar kväll då. Det blir god mat, alkohol och antagligen en hel del skratt. Precis den typen av kväll jag behöver efter en sjukt stressig vecka. Sen efter det får vi väl se om vi drar vidare eller inte. Kanske bestämmer oss för att vi har det bra där vi är. Alternativt att vi drar på någon fest. Eller kanske drar dit lite folk? Återstår att se.



torsdag 17 maj 2007

vännen I

Fick ju jobbet på Donkadonkdonken. Var där med vännen I idag och provade ut kläder. Helt sjukt fula gula T-shirtar. Både jag och vännen I fick ha storlek Large (fast hon får dock ha piké eftersom hon är shiftledare och sånt), och vi båda har i vanliga fall storlek Small eller Medium. Jag tyckte det var lite konstigt men funderade egentligen inte mer på det. Men vännen I som kämpat med anorexia tills för ett år sedan (fast kämpar fortfarande, dock har hon nått en hälsosam vikt nu) reagerade såklart starkare. Med kommentarer som "vi får börja banta!" och "det här funkar ju inte längre..." gjorde hon mig lite orolig.

Och när jag svarade att "det är ingen fara, det är bara jättesmå storlekar! Du har ju Small på din andra Donken-skjorta. Eller hur?" undvek hon bara att titta på mig. Och granskade istället sig själv i spegeln väldigt noga. Drog in magen, suckade ut magen, drog in magen... Suckade djupt och konstaterade sedan att det inte skulle bli någon mer choklad denna månad iallafall.

Det gör ont. Och jag vet inte vad jag ska säga. Vad säger man till någon som haft anorexia? Jag har såklart alltid försöka hjälpa henne ur det där. Och när hon i början av andra ring började äta normalt igen, om än motigt, så var vi alla så glada.

Men skulle man säga nåt? I stil med "men I, vad kul att du börjar gå upp lite!" - nej det hade antagligen inte varit speciellt lämpligt. Men när hon kommer med kommentarer som "Nej jag var mycket finare när jag var smal" försöker vi såklart få henne att förstå att hon verkligen är mycket snyggare nu. Hon hade storlek 22 på jeans, ansiktet var fyrkantigt, varje revben syntes, och han var helt sjukt tunnhårig . Jag har aldrig sett någon smalare än henne. Och det är såklart man tänkte på att hon var sjukligt smal när vi började i samma klass för snart två år sedan, men jag förstod inte riktigt allvaret för ens jag fick se ett då år gammalt kort på henne - hon vägde kanske 40 kg mer! Jag minns att jag satte tugummit i halsen.


När vi var på en fest tillsammans för några veckor sedan fick hon en kommentar av, en ganska full kille, men ändå; "Jag känner igen dig.. Var inte jag på fest hemma hos dig förra sommaren? Fast då var du ju smal...". I slog ner blicken och blinkade bort en tår. Jag blängde argsint på honom och var på vippen att spotta honom i ansiktet, men han verkade inte förstå ett skit. I tittade sedan upp på mig och när hon såg min om-blickar-kunde-döda-så-skulle-du-vara-long-gone blick skyndade hon sig och sa "Det är ingen fara, jag får jämnt såna dära kommentarer...".

Hur tänker människor? Även den här idiotiska killen borde väl ha förstått att det var det mest idiotiska han skulle kunna säga till den här tjejen. Nu är hon väl "normal", men ändå jävligt smal. Och att säga något sådant till henne... är för mig helt obegripligt.

Jag försökte sedan vända det positivt till I och sa att han nog menade att då var du ju smal och ful, och nu är du ju så mycket finare. Vilket faktiskt skulle kunna varit så han menade. Bara att han formulerade sig som en hjärnlös gädda. För det är faktiskt så, hon är tusen gånger finare nu. Min lilla I.