Gjorde jag fel?
Träffade Skribenten i fredags. Vi stog och prata lite om ditten och dattan. Så kom vi in på tjejen han har på g. Jag hade nämligen frågat runt lite för att höra vad hon hade för intensions. Vilket såklart hade kommit fram till henne, och hon hade sagt det till honom. Borde jag ha fattat.
Men söt som han är, så säger han bara "Du vet ju att du hade kunnat fråga mig om du ville veta..."
Men grejen är den, att det var inte riktigt därför jag frågade. Jag vet ju redan att han gillar henne lite sisådär lagom mycket. Anledningen till att han inte är helt såld på henne är först och främst att hon är jätteomogen och jobbig. Men sen också att hon behandlar honom som skit. Några dagar innan berättade nämligen Skribenten för mig att de hade legat och "hållt på" (hans ord, inte mina) i hennes säng då hon plötsligt stoppar för att säga "Åh vad jag är kär i Andreas". Notera väl att detta inte är Skribentens riktiga namn....
Som ni förstår är det något allvarligt fel på denna omogna äckliga tjej.
Hur som helst. Anledningen till att jag frågade några andra, och inte honom, var för att jag ville veta om hon bara lekte med honom eller ville ha nåt mer seriöst. Alla svar jag fick bekräftade mina misstankar.
Hon är en sån som bara leker med killar och deras känslor. Och Skribenten är full med superduperduperkänsliga känslor. Att hon går från en kille till den andra medans hon pratar skit om dem med alla sina vänner. Att hon skrattar åt dem bakom deras ryggar. Att det är jakten hon gillar. Och att hon sen ger blanka fan i dem.
Som jag kanske skrivit förr, är Skribenten någon som jag på nåt vis ser som en lillebror, eller inte lillebror riktigt, men som att jag måste skydda honom från allt det farliga i världen. Och denna tjej är uppenbarligen farlig.
Men ändå, när Skribenten frågar mig vad jag tycker om henne, så förmådde jag mig inte annat än att säga "Hon är väl snäll...". Han såg så hoppfull ut, jag hade inte mage att ta död på det hoppet och säga vad jag visste. Jag kunde bara inte.
Gjorde jag fel?
4 kommentarer:
Usch! Hon verkar vara en vidrig vidrig människa!! Men även hon blir säkert bränd en dag och inser att man inte kan bete sig hur som helst mot folk. Eller så växer hon bara upp och fattar att man inte kan funka så?
Det är ju skitsvårt att säga till honom hur hon är om han nu är så in too her men du kan ju "varna" honomlite. Hinta lite snyggt omatt hon kan bete sig lite märkligt och att du typkänner någon som blivit sårad av henne eller så? Fast det kanske inte heller är så lätt...
allaminapojkar - jättebra råd hurru, funderade faktiskt på att säga att kände en som hon sårat osv.. men det där löste sig självt då jag berättade det för vännen M häromdagen, och hon i sin tur hade berättat det för honom igårkväll... han hade blivit ledsen sa hon, stackaren. men får väl se hur det går med det hela framöver...
nej jag skulle nog också haft svårt att berätta det för honom.. han verkar vara så söt den där killen, och oskyldig liksom...
karin - du har så rätt så rätt! oskyldig som en bebis :)
Skicka en kommentar